Quantcast
Channel: Vetenskap och Hälsa
Viewing all 110 articles
Browse latest View live

Rökning försämrar för den klämda nerven

$
0
0

Att en nerv hamnar i kläm kan ställa till stora problem, och ibland krävs en operation för att bli av med besvären. Inte alla blir bra av operationen – men ny forskning visar att man kan förbättra chanserna genom att sluta röka.

Vårt komplexa nervsystem koordinerar kroppens olika funktioner och rörelser. Nerverna, som utgår från hjärnan och ryggmärgen, varierar mycket i storlek. De minsta nervtrådarna är för små för att uppfatta med blotta ögat medan de största nervstammarna kan vara tjocka som ett finger. På vägen ut till våra händer och fötter löper nerverna genom ett antal trånga passager, och om det blir för trångt kläms nerven. En nerv i kläm kan orsaka stora problem med smärta, fumlighet, svaghet och känselstörningar.

Karpaltunnelsyndrom

Det vanligaste stället för en nerv att hamna i kläm är i handleden. Här ska den kraftiga medianusnerven passera genom det som kallas karpaltunneln – en tunnel i handleden som byggs upp av handlovens ben på ena sidan och ett kraftigt ligament på andra sidan. Anledningarna till att det blir för lite plats för nerven i tunneln är många. Det kan t.ex. vara för att man samlar på sig vätska under en graviditet eller för att man arbetat med vibrerande verktyg under många år. Hos många som drabbas kan man inte hitta en säker orsak.

Vanligast hos medelålders kvinnor

Att nerven hamnar i kläm på handledsnivå kallas för karpaltunnelsyndrom och är vanligast hos medelålders kvinnor. Vi vet också att personer med diabetes har större risk att drabbas än friska personer.

Om besvären är måttliga kan karpaltunnelsyndrom behandlas med en skena som fixerar handleden nattetid eftersom många har mest besvär på natten. Om besvären är stora är den bästa behandlingen en operation där man klyver ligamentet som ligger ovanpå nerven för att skapa mer plats. De flesta blir bra av operationen, men en del har fortsatta besvär. Vår forskargrupp jobbar med att ta reda på varför alla inte blir bra efter operationen.

Rökare har mer besvär efter operation

Vi har kommit fram till att personer som röker oftare har mer besvär efter operationen än personer som inte röker – det kan därför löna sig att sluta röka för att behandlingen ska ha bättre effekt. Forskningen har också visat att personer med diabetes oftare har kvarvarande besvär. Det kan bero på att nerverna är känsligare för att hamna i kläm hos personer med diabetes eftersom diabetessjukdomen skadar nerverna. Vi har sett i vår forskning att personer med diabetes som har diabetesskador på nerverna innan operationen har mer kvarstående besvär än friska.

Vi planerar nu en stor nationell studie för att vidare undersöka och förstå vad som händer hos personer med diabetes som drabbas av nervinklämning i handleden. Med ny kunskap hoppas vi kunna bidra till att vården av nervinklämningarna blir bättre – och kanske kan vi hitta sätt att förebygga sjukdomen innan den leder till en operation.

Text: MALIN ZIMMERMAN

 


Malariamyggor känsliga för pepparrot

$
0
0

Forskare vid Lunds universitet har tagit ett viktigt steg på vägen att förstå den bakomliggande mekanismen till hur och varför djur kan känna smärta i samband med kyla eller hög värme. Men temperaturen är bara en utlösande faktor enligt studien; pepparrot, senap, kanel och wasabi har liknande effekt.

Undersökningen har gjorts av kemister vid naturvetenskapliga fakulteten tillsammans med kollegor vid klinisk farmakologi. För ett par år sedan framställde gruppen det mänskliga receptorproteinet och testade det i ett konstgjort cellmembran. Nu har motsvarande studier gjorts på malariamyggans receptor och resultaten är samstämmiga. Allt tyder på att den grundläggande mekanismen bakom temperatursensorernas funktion är densamma hos insekter och ryggradsdjur.

Den mörkröda delen visar människans motsvarighet till temperaturreceptorn hos malariamyggan som nu studerats. Mekanismen för hur flödet av positiva joner genom kanalen regleras av temperatur är fortfarande oklar. Bild: Sabeen Survery, Urban Johanson

Den nya studien visar att en jonkanal hos myggan aktiveras av värme. Studien visar också att den första delen av det protein, den receptor, som bildar jonkanalen kan tas bort utan att förmågan att reagera på temperatur förstörs. Fortfarande rör det sig om grundforskning och de potentiella tillämpningarna ligger relativt långt fram i tiden. Forskarna vet emellertid inom vilka områden som upptäckterna kan få betydelse:

– Olika sätt att förhindra aktivering av receptorproteinet kan leda till nya läkemedel och behandlingar mot smärta och klåda. Ämnen som i stället aktiverar kan utvecklas till effektiva medel designade att avskräcka specifika insekter som bär på olika smittämnen, säger Urban Johanson, professor vid kemiska institutionen.

Liknande förändringar med värme och wasabi

I den nya studien har forskarna framställt det rena proteinet i två versioner, ett komplett och ett som saknar den första halvan. Därefter har de satt in proteinet i ett konstgjort cellmembran och mätt strömmar genom enskilda jonkanaler. Dels vid olika temperaturer, dels efter att de har tillsatt ämnen som ingår i exempelvis wasabi och kanel. Med hjälp av spektroskopi har de följt de strukturella förändringarna i jonkanalen.

– Det finns likheter i de strukturella förändringarna oavsett om förändringen orsakas av värme eller wasabi. Den molekylära mekanismen för hur det här går till är ännu inte klarlagd, så nu ska vi gå vidare med en mer detaljerad kartläggning, säger Urban Johanson.

Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitets hemsida.

När stressen sätter sig i käkarna

$
0
0

Stress är en starkt bidragande orsak till käksmärtor, något som är särskilt vanligt bland unga kvinnor.

På Tandvårdshögskolan vid Malmö högskola forskas det kring internetbaserad smärtskola, som ska hjälpa patienter att förbättra sin smärt- och stresshantering.

– Bland barn lider 4-7 procent av smärtor i käkarna men också av andra funktionsstörningar som huvudvärk. I tonåren ökar det, särskilt bland flickor, till runt tio procent, säger professor EwaCarin Ekberg. Hon lyfter fram att det är stressande att vara ung, med alla intryck och valmöjligheter som finns.

– Man vill vara med överallt och vara uppkopplad hela tiden. Samtidigt som det är mycket skolarbete är almanackan full av fritidsaktiviteter. Barn och unga ställer krav på sig själva och ibland kommer kraven även från föräldrarna.

Att käksmärtan ofta kan relateras till stress och levnadsförhållanden framgår när det görs tandvårdsutredningar kring själva smärtan, dess orsaker och konsekvenser.

EwaCarin Ekberg

– Unga ger sig inte tid till återhämtning. Det leder i sin tur till dålig sömn. Många gånger uppmärksammas inte problemen förrän de börjar klaga över huvudvärk, säger EwaCarin Ekberg.

Internetbaserade smärtskolor

Käksmärtor har traditionellt alltid behandlats med bettskena. EwaCarin Ekberg och Per Alstergren, båda professorer och specialister i bettfysiologi, har tagit fram internetbaserade smärtskolor för barn och ungdomar, respektive för vuxna. Som tandläkare har de sett att de stressrelaterade problemen ökar, särskilt bland unga kvinnor.

– Stress, sömn och smärta hänger ihop. En mycket stark stressfaktor är smärta i sig själv, och stressen, smärtan och andra funktionsproblem ökar parallellt, säger Per Alstergren.

Det är viktigt att komma åt problemen i tid, och tandvården kan göra mer för att identifiera den här patientgruppen, menar han.

Per Alstergren

– En patient med käksmärtor behandlas inte i samma utsträckning som en patient med sådana tandsjukdomar tandvården vanligtvis letar efter, säger Per Alstergren.

Smärtskolan handlar om att se sitt livsmönster och försöka skapa strategier för att komma åt det som skapar stressen. ”Hur ser mina dagar ut?” ”I vilka sammanhang känner jag stress?” Per Alstergren talar om biologiska, psykologiska och inte minst sociala konsekvenser av smärtan.

– Patienten har ont, känner oro, ångest och ibland rädsla. Men det kanske värsta är när du inte orkar med jobbet, att träffa vänner eller till och med inte orkar leka med dina barn. Mixen av allt detta kan bli väldigt svår, säger Per Alstergren.

– Om man kan lindra konsekvenserna blir smärtan mer hanterbar. Det är konsekvenserna som är jobbigast att leva med.

Smärtskolorna ska snart utvärderas. Det har varit ett problem att inte alla fullföljer den, särskilt bland barn och ungdomar.

– Vi ska följa upp avhoppen. Bettskena är aldrig några problem, men här ska man jobba med sig själv och det kan förstås vara jobbigt i sig, säger EwaCarin Ekberg.

Text: MAGNUS JANDO

Bild tänder: Colourbox Porträttfoto: Malmö högskola

Många migranter upplever stress

$
0
0

En ny studie visar att många migranter i Malmö upplever stress på grund av sin livssituation.

– Orsakerna bakom är bland annat arbetslöshet, socioekonomiska problem och otrygghet, säger Margareta Rämgård, lektor vid Malmö högskola.

Foto: Colourbox

Fynden stöds av resultaten i ett stort forskningsprojekt som kartlagt nyanländas hälsa. Tillsammans med Malmö stad, Region Skåne, Rädda barnen och tandhälsoföretag har forskare vid Malmö högskola frågat migranter i ett utsatt bostadsområde i Malmö hur de upplever sin hälsa.

– Vår studie visar att många migranter upplever stress. Stressen yttrar sig ofta psykosomatiskt i form av migrän och smärta, men också i form av sömnbesvär, kognitiva problem och social isolering, säger Margareta Rämgård. Detta leder i sin tur till besvär som kan relateras till folksjukdomar och försämrad tandhälsa.

Orsakerna till stressen går att finna i migranternas livssituation. Arbetslösheten är stor och socioekonomiska problem vanliga. Många upplever också oro i bostadsområdet, vilket skapar otrygghet.

Ond spiral

– Att inte förstå hur samhället och de olika myndigheterna fungerar skapar stress. Vi ser också att många avbryter studier och arbete på grund av sömnsvårigheter, vilket kan leda till en ond spiral där personen isolerar sig och stressen ökar.

Fynden stöds av resultat i ett stort forskningsprojekt som visar att hälsan hos en tredjedel av de nyanlända försämras efter att de har kommit till Sverige. Den försämrade hälsan handlar bland annat om dålig psykisk hälsa, trångboddhet och osäker boendesituation, låg tillit och lågt förtroende för samhällsinstitutioner såsom sjukvården och tolkar.

Margareta Rämgård är trots de nedslående resultaten optimistisk.

– Det finns ett starkt socialt engagemang i området som vi bör ta tillvara. Genom att skapa aktiviteter och hälsofrämjande åtgärder, tillsammans med medborgare och representanter från olika samhällssektorer, kan vi vända utvecklingen, menar hon.

Text: CHARLOTTE LÖNDAHL BECHMANN

Vi firar 100 000 lyssningar!

$
0
0
Är du en av alla som har lyssnat på våra poddar om forskning? Idag nådde vi 100 000 lyssningar - något vi tror beror på att folk är nyfikna på att lära sig något nytt!

Knäskador – utvärdering av mätinstrument och muskelfunktion

$
0
0
En knäskada innebär ofta en längre tids rehabilitering. Under rehabiliteringen gång guidas man av en fysioterapeut och då är det viktigt att kunna mäta hur det går, vad som förändras och varför. Vala Flosadottir, fysioterapeut, har utvärderat frågeformulär som mäter just detta.

Enkelt sätt att mäta smärta öppnar för bättre eftervård

$
0
0
God smärtlindring efter en operation kan påskynda återhämtningen och därmed minska risken för komplikationer som blodpropp och infektion. Aktuell forskning från Lunds universitet visar hur man kan mäta och förutsäga smärta redan före operationen, för att kunna optimera behandlingen.

Smärta – på gott eller ont

$
0
0
Idag lever upp emot 15 procent av Sveriges befolkning med svår huvudvärk och smärta i käksystemet, vilka ofta kan relateras till just stress. Här förklarar Per Alstergren, professor i orofacial smärta och käkfunktion, vad som händer i hjärnan vid smärta i käksystemet och mer specifikt vad som sker vid kronisk smärta. Han berättar också hur kunskapen kan användas för att hjälpa patienter att leva med sin smärta och hur vi på sikt kan arbeta mer preventivt för att förbättra stresshanteringen i samhället.

FÖRELÄSNING: Långvarig smärta

$
0
0
Föreläsning som tar upp bakgrund, orsaker, behandling, forskning, fysiologiska och psykologiska samband till långvarig smärta. Samt om hur det är att leva med långvarig smärta.

Komplex smärta vid höftoperation kräver individuell lindring

$
0
0
Höftledsoperationer är vanliga och sker idag nästan enligt en löpande band-princip. Men i detta missas ofta det individuella behovet av smärtlindring. Ny avhandling visar att brist på individuellt anpassad smärtlindring riskerar att orsaka onödigt lidande.

Skåningar har mer käksmärta än norrlänningar

$
0
0
Käksmärtor är vanligare i storstadsområden – och underdiagnostiserat. Ett annat munproblem är syraskador på tänderna, något som åtta av tio sydsvenskar har. Och orsaken är frätande magsyra och frukt, snarare än läsk, enligt forskning vid Malmö universitet.

Mer ansiktssmärta bland folket – och kvinnor drabbas hårdast

$
0
0
Allt fler rapporterar smärta i ansiktet och bara ett fåtal av de drabbade tillfrisknar helt från sina besvär, visar ny forskning. Det är främst kvinnor som drabbas av smärtan, och klyftan mellan könen verkar öka.

Podd om smärta, artros och opioider

$
0
0
I veckans poddavsnitt möter vi smärtforskare från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet för att lära oss mer om smärta och vad som sker när den blir långvarig. Vad händer i kroppen och vad finns det för hjälp att få?

Äldres smärta

$
0
0
Åren sätter sina spår, både fysiskt och psykiskt. Men måste det göra ont att bli gammal?

Migrän

$
0
0
Redan i mitten på 1980-talet hade han riktat sina misstankar mot att den lilla molekylen CGRP, en signalsubstans i hjärnan, spelade en central roll vid migrän. Först blev han inte trodd av forskarsamhället och det skulle dröja länge innan läkemedelsbolagen vågade satsa på hans idéer.

Naturligt smörjmedel på konstgjord väg?

$
0
0
Ledvätska är nödvändig som smörjmedel för våra leder, på samma sätt som saliven behövs för att fukta och smörja ytor i munnen. Men exakt hur dessa vätskor fungerar vet man inte. Forskaren Javier Sotres försöker hitta svaren, och i förlängningen ett sätt att tillverka smörjmedel på konstgjord väg.

Annika jobbar med livet, nära döden

$
0
0
Annika Bjurö Svensson är överläkare vid avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) i Region Skåne. Vi träffas för att samtala om det svåra: smärtan när vi ställs inför döden och om hur den sista tiden ska bli så bra som möjligt. Själv liknar hon sig vid en barnmorska, fast i andra änden av livet.

Metod för att upptäcka nervskador i tidigt skede

$
0
0
En metod som snabbt och lätt ska upptäcka diabetesneuropati, nervskador orsakade av förhöjt blodsocker, är under utveckling. Målet är att identifiera individer i riskzonen så att man tidigt kan sätta in behandling för att förhindra – eller till och med vända på – utvecklingen.

Brännhet chili stillar smärta

$
0
0
Kan chilipeppar, som gör så ont när du stoppar det i munnen, verkligen bidra till att lindra smärta? Svaret är ja. Forskare lyckades visa att kapsaicin, ämnet i chilipepparn som orsakar den brännheta känslan i munnen, har en helt motsatt, smärtlindrande effekt när den verkar i hjärnan. Kunskapen har öppnat nya vägar till bättre smärtlindring med färre biverkningar.

Ovanligt med medicinsk cannabis vid smärta

$
0
0
I över 5 000 år har människan använt cannabis för olika medicinska syften. Substanserna i växten har flera effekter – bland annat lindrar de smärta, stimulerar aptiten, minskar illamående och verkar kramplösande. Trots att Sverige tillåter medicinsk användning av cannabis har vi endast några hundra förskrivningar årligen. Samtidigt ökar näthandeln av cannabispreparat.
Viewing all 110 articles
Browse latest View live